Min tid

Hallå, hallå, hallå! Jag lever även om det inte märkts här. Den senaste tiden har all min lediga tid framför datorn gått ut på att leta kylskåp. Vi var väl medvetna om att vårt kylskåp blev sämre och sämre… det har vi ju hört! När vi sedan började ana att det inte blev riktigt så kallt i kylskåpet som det skulle vara, Ni vet sådär när man lägger märke till att mjölken ändrar konsistens till det fastare efter bara två dagar. Då lade vi in termometer… två stycken, faktiskt, för att vara på den säkra sidan. Jo, då! 17 grader! Såja! Då var det bara att sätta igång och jobba: jaga kylskåp på Blocket! Jag har nog ringt på över 30 annonser. Såld! Såld! Såld! Såld! Jag tror faktiskt att de företagen som säljer begagnade vitvaror har motarbetat mig. Dom har säkert någon heltidsanställd som bara jobbar med att kolla annonser. Så fort det kommer in något, slår dom till med en gång. Sedan har dom en lastbil som en gång om dagen åker en runda och hämtar upp alla vitvarorna, så kan dom sälja dessa för tre gånger så mycket! Svin! Och vi som inte ville köpa något nytt, eftersom vi i vår framtidsplanering har lagt in en köksrenovering. Vi tänker INTE köpa ett begagnat kylskåp från en handlare, som tar ockerpris, då lägger vi hellre på lite extra pengar och köper en ny!

Så kom äntligen denna vansinnigt tokiga fredag. Jag lämnade Matteu på dagis, tog bussen till Jägersro Center för att handla presenter till helgens kalas, stressade hem för att ta emot Camilla som skulle komma efter skolan, sedan skulle jag skjutsa Micke till golfbanan, fick svängda inom M´c Donalds på vägen hem för ett par hamburgare för jag hade ju inte hunnit laga någon lunch, för att samtidigt, lägga Leon så han fick sova middag. Och när jag kom hem fick jag ta fram datorn för att kolla kylskåpsannonser! Efter ytterligare lång tids letande och en del ringandes så hör och häpna: Med Camillas hjälp lyckades jag hitta en man, ”Börje”, (ja, jag hittade alltså annonsen… inte en man) som sålde ett kylskåp och ett frysskåp. Jag slängde mig på luren och till min förvåning fanns dessa kvar. Var det något fel på dom?, var ju min första tanke. Visserligen hade någon redan ringt och bokat in en titt på dessa kl. 15.00, och eftersom jag bara var intresserad av kylskåpet, lät han de andra få första tjing, då de ville ha båda två. A va f-n, jag kommer aldrig att få tag i ett!!! Och då säger Camilla:

- Men var inte dum, ring tillbaka till mannen och säg att du tar båda, så då kan du åka direkt och komma först till kvarn! Frysen kan du ju sälja se´n om du inte behöver den! (Nej, älskling, vi behöver den inte, jag vet att den hade varit bra att ha!).

Exakt. Jag slängde mig på luren och ringde tillbaka till Börje. Han sa att den som kommer först får först mala… jag fick adressen, flirtade med Camilla så att hon skulle passa Leon, slängde mig i bilen, och ringde hem när jag började närma mig adressen för att få Camillas guiding via telefon. Börje stod redan på trottoaren och väntade på mig…. och det blev en affär… ja, inte med Börje givetvis men med kylskåpet!?! Eller, jag menar, äh, glöm det.

Micke och Robert åkte i alla fall och hämtade dessa på kvällen. Hela denna dag var helt stressigt galen. Mina planer var att jag skulle hinna med att göra en Sherrysås till vår oxfilé som vi skulle grilla… givetvis hade jag missat att köpa creme fraiche som skulle vara i receptet, men ja, ja, det fick bli Blå Bands snabba istället. Camilla och Micke var hos oss på kvällen med pojkarna och samtidigt som  Micke och Robert kommer med vitvarorna säger Micke att något luktar bränt.

- Ja, ja, det är nog bara potatisen i ugnen!, säger jag.

Efter en stund säger han åter att det luktar ännu mer bränt nu!

- F-N!!!! SÅSEN!!!!!……Jag bränner den förbannade såsen (som jag givetvis gjort på den sista mjölken). Suck!

Maten blev slutligen i alla fall god, när vi väl intog den sådär vid nio-tiden… och det var gott med vin… ja, det röda alltså! Micke, Micke och Camilla drack något gammalt vitt från källaren… glöm inte att betona GAMMALT! Sedan skulle vi dricka någon sorts gammal oöppnad Bailey´s från källaren. Min Micke och Camilla smakade… betona samma ord igen! … Ja, vadå, jag och Micke dricker ju aldrig sprit och vin tillsammans normalt sett, så mycket vi köpt in har ju stått och blivit gammalt… bra att man kan bjuda hem lite slaskhinkar (i detta fall blev det Camilla och Micke) då och då, som kan hjälpa oss att tömma baren!

Ja, kylskåpet är i alla fall på plats och det är KALLT! Helt underbart. Åh, nu vill jag bara sticka iväg och köpa en massa kylvaror som jag kan fylla kylskåpet med…. och framför allt….. nu kan vi äntligen åter igen köpa 1½ liters mjölk, och dricka upp hela utan att den blir klumpig:-) Det har verkligen varit jättejobbigt denna tiden då kylskåpet varit trasigt.

I alla fall, igår ringde Börje och kollade om allt var till belåtenhet och om allt fungerade som det skulle. Så himla trevligt! Tack snälla Börje, allt fungera SYPERBRA, som Matteu skulle sagt det!

Kram