Min tid

Jag har varit på Barnloppis i Folkets Park. Det var första gången. Så himla roligt!!! Jag, mamma och barnen tog oss till Folkets Park i söndags. JÄTTEMYCKET folk, både som sålde och som köpte. Vi fyndade en jättefin el-gitarr till Matteu (en sådan som Marcus har), en leksak med boll och hammare till Leon, två filmer med Teletubbies, och en med Mr Bean, en grävskopa med släp till sandlådan, ett indiantält och ett stort ishockeyspel. Alla saker (förutom videobanden, som kanske talar för sig självt) var mycket rena och fräscha. Summan på allt: 105 kr!!!!

Anna har berättat för mig att om man ska stå och loppa där, går det bättre om man har ett barn med sig. Och det stämmer faktiskt! Jag la märke till att en del köpare lät bli att pruta om säljaren hade sitt barn med sig. Jag hörde en kvinna fråga om priset på en leksak, sedan frågade hon den lille pojken om det hade varit hans när han var lite, och när hon fick höra att det hade det, lät hon bli att pruta och accepterade priset och gav sedan pengarna till den lille pojken.

Nu ser jag fram emot nästa Barn-loppis: För Folkets Park, Here I come!!!

/Kram

Den som väntar på något gott…

När vi var på  Sturup, kom vi att tänka på att det är sista gången vi reser med förtur, för nu fyller snart Leon 2 år. Nästa gång kommer vi också få stå i kö som alla andra. Tur att Camilla inte var med, för flygresan dit var rätt så skumpig. Men en tanke har slagit mig: Hör piloten passagerarnas applåder?

Äntligen kom vi iväg till Warszawa. 9 sköna, underbara dagar. När vi kom fram till lägenheten, fick jag se vår nya ytterdörr, och garderob och badrumsskåp och tv. Allt var jättefint!… Ha, ha och bilden som på kylskåpet till Micke… tack för den Robert och Jennie!

Men vad har vi fått gjort? Jo,vi har promenerat på Francuska (mormor och morfars gata) till Park Skaryszewski där vi matade ekorrarna och fåglarna. På vägen hem promenerade vi på Miedzynarodowa och hittade ett par nya intressanta restauranger. Vi var på Zoo och på den nya billiga marknaden Marywilska 44. Micke fick köpt sig en kikare, och jag fick mig ett par skor. På vägen hem, åkte vi givetvis vilse och med vår vanliga tur kan ni ju gissa vädret. Exakt! Ösregn!!

Jag och Matteu tog en dag en tur till Ikea. När vi skulle ut började det att ösregna och åska. Vi satte oss under ett tak och fikade våra nyinköpta svenska cloetta kexchoklad. Det var sååååå himla mysigt. Micke och Leon var under tiden i stan.

Den 1:e augusti åkte vi upp till stan och jag fick fyndat på Smyk, samtidigt som vi lämnade in barnen på en timmes lek. När vi gick upp mot stan blev vi varse om att det denna dag kl. 17.00 skulle firas Warszawas självständighet. (Den 1 augusti 1944 klockan 17:00 inleddes det så kallade Warszawaupproret. Den 40 000 man starka hemarmén med bristfällig utrustning gick till anfall mot tyskarna – men bara var fjärde soldat hade ett vapen, så stenar, hemmagjorda vapen och eldkastare gjorda av trädgårdsslangar användes ofta. Tyskarna överrumplades av angreppets omfattning och motståndsmännen fick kontroll över vissa delar av staden.)

Prick kl. 17.00 sattes larmet igång i staden och allt tystnade, alla stod stilla och likaså trafiken. Det var tur att vi fått reda på detta, annars hade Micke nog undrat vad som föregick, för han satt på bussen hem med Matteu just då. Jag stannade med Leon i stan. Gamla flygplan flög över staden och släppte ut flygblad, precis som då, 1944. Flygplan kom körandes med vit och röd rök bakom sig för att göra bilden av Polens flagga. Därefter var det olika tal och sånger och musik utanför bland annat slottet. Det var en konstig stämning, men intressant att ha upplevt det faktiskt.

Vi var i Lazienki-parken, på dess stora roliga lekplats och på vårt favvo-ställe ”Rozdroze” och åt god mat.

Vi åt på Mickes favorit-lever-restaurang. Vi var 4 vuxna och 2 barn. Notan stannade på 196 zl, inkluderat en flaska rött. Dvs ca 470 kr. Och när vi åt på Sfinx blev notan 126 zl, dvs ca 300 kr för oss alla. Det är perfekt! Mer ska det inte behöva kosta!

Vi tog för första gången ett turisttåg genom gamla stan. Ja, man hörde inte så mycket i högtalarna, för tåget skranglade så mycket av de buliga vägarna. Men vi hittade dock något nytt: Rynek Nowego Miasta. Ett mysigt pittoreskt torg utanför Gamla stan. Liten mysig marknad och massor av uteserveringar, till och med en gungande servering på ett ställe.

Näst sista dagen vaknar Leon med 15 myggbett i ansiktet, Matteu med 4 myggbett, jag med 1, och Micke utan, i vanlig ordning.

Vi besökte krigsmuséet och åt en god tvårätters lunch på en ny restaurang som heter Wstep Wolny på Francuska. Den kvällen tittade vi traditionsenligt på filmen G.

Sista kvällen åt vi god mat på Santorini.

Det har varit en underbar semester, lugn och skön på alla sätt och vis. Nu ska vi njuta av semestern hemma!

/Kram

Det är måndag morgon och klockan är nu 08.20 och jag sitter med Leon i vardagsrummet och tittar på Teletubbies. Micke och Matteu sover…. semestern har börjat!

I fredags åkte vi till Pers stuga i Hamrarna utanför Åhus. Stugan har varken el eller vatten så det är primitivt living som gäller. Nej, mobilen kan man inte heller ladda!!!!! Och med tanke på allt man ville läsa om tragedin i Norge, tog batteriet i telefonen snabbt slut).

Det har varit en underbar helg, trots att vädret inte varit toppen. Vi har ätit och druckit gott, pallat morötter, traskat i skogen. Vi (läs killarna) metade på Landön, medan jag och Linda gick och köpte glass till oss alla på campingen. (Ha, ha, och då menar jag inte att vi köpte glass till alla på campingen, utan givetvis att vi bara gjorde inköpen där.)

Barnen har också älskat helgen. Dom har varit så otroligt duktiga, båda två. Matteu har badat i det kalla vattnet och var så modig att han sent på kvällen SJÄLV gick och lade sig i gäststugan där vi skulle sova… kolsvart, fortfarande utan el!

Vad har då varit det roligaste om man frågar mig? Hela omgivningen, allt från sällskapet till naturen.

Vad har då varit det roligaste om man frågar Micke? Hela helgen var mysig.

Och om man fråga Matteu? Att sova i övre slafen i våningssängen och hoppet han gjorde från bryggan, trots att vattnet var JÄTTEKALLT!!!

Och om man frågar Leon: Kossorna! Lätt!!!! Det har nog varit det absolut häftigaste han varit med om i helgen.

Jag låter idag Liams fråga vid frukostbordet från igår avsluta dagens bloggande:

”Vem är det som gör vågorna på vattnet”? Han får till svar att det är strömmarna under vattnet. Efter en stund kommer då följdfrågan: ”Finns det STRÖM i vattnet”?

Ha, ha, bra fråga!

… att gå ut kursen med bara VG. Den bubbla som sakta skapats och växt under det senaste årets gång. Jag fick bara ett G på den senaste kursen, Ekonomisk företagsanalys. Visserligen ett väldigt starkt G, men det syns ju inte! Känns lite sådär…

Ja, inget att göra åt. Jag biter i det sura äpplet, och går vidare. Jag lägger min KAM-fokus nu på praktiken. Jakten efter en praktikplats fortsätter, tja, jag kanske ska säga börjar. Fick svar från Akzo Nobel att de inte kunde ta emot mig. Fick ett nummer till någon på Icopal, så jag ska ringa dit. Har pratat med Pågens, och fått besked om att jag får återkomma i augusti. Ja, det är nog inte så lätt att hitta praktikplats, trots allt! Vi får se hur det går, jag ska fortsätta jaga.

Angående midsommar så kan jag meddela att det var jättemysigt. Vi var i Haväng, utanför Kivik, en idyllisk plats för ett midsommarfirande. Tusen tack Caroline och Gustaf för att vi fick komma! Det var superlyckat! Ni har verkligen hittat Ert egna lilla smultronställe!

Nu ska jag hjälpa Matteu att bygga en stabil koja, så idag avslutar jag med ett fantastiskt klokt uttryck jag läst på Facebook:

”Om du bara går och längtar till din semester, har du längtat bort halva sommaren”.

Sant!

/Kram

För ett tag sedan var vi hos min bror och grillade. Jag fick då syn på att dom hade köpt en ny örthylla. Den är egentligen inget speciellt, men den har rätt färg, rätt material, rätt höjd, rätt djup och rätt höjd mellan hyllplanen. Det är sådär perfekt lagom! Överraskade blev vi också när han berättade att dom köpt den på IKEA, men att den kanske var lite för dyr för att vara en IKEA-pryl, 500 kr. Ja, ja, men det var något precis sådant här som vi kunde tänka oss på vårt nya trädäck. Detta var för ett par veckor sedan…

Idag tog jag en sväng till K-Rauta för att köpa ett grillgaller till vår grill. Med den vanliga turen, gick jag därifrån tomhänt. Det visade sig att dom inte längre sålde det märket.

Jag fortsatte som plåster på såren till Plantagen för att kolla lite på krukor, hade sett i deras senaste reklamblad att dom skulle rea ut utomhuskrukor. Precis vid ingången hade dom örtväxter. Det fick mig att tänka på örthyllan. Hmmm, jag skulle kanske svänga inom IKEA och köpa den, nu när jag ändå var här i krokarna…. behövde ändå möbeltassar också! Ja, jag köpte på mig ett par örtväxter och styrde min kos till IKEA. Det var jag inte den enda som gjorde denna dag, kan jag meddela!

Jag gick slalom mellan en miljon människor, rusade in genom utgångskassorna och bort till informationsdiskarna. Pratade med en tjej som trodde den var slut, men hon hänvisade mig för säkerhets skull till trädgårdsavdelningen. Jag rusade dit och fick tag på en tant där. Hon förklarade att de varit slut i en månad och att det bara var en sommarkampanj, så dom får inte in fler…. Inget napp här heller, med andra ord!

Jag gick rutinmässigt in på fyndet för att flukta igenom sortimentet…. och där…. längst in… helt ensamt ståendes… min örthylla!!!!! Jag traskade med raska steg närmare. 99 kr, stod det skrivet på en orange rea-lapp. Jag slet upp min telefon av lycka och ringde hem till Micke. 99 spänn!!!! Örthyllan som varit slut i en månad!!!!! Ja, den vickade fram och tillbaka, men det var bara någon klåpare som monterat ihop hyllan fel!!! Jag högg tag i hyllan, efter att jag noga inspekterat den och styrde min kos tillbaka till trädgårdsavdelningen. På vägen fick jag tag i en kundvagn för nu hade jag ju 400 kr som jag kunde handla krukor och annat för!!!! Tillbaka på trädgårdsavdelningen stötte jag på tanten som hjälpte mig tidigare. Hon kunde inte tro det var sant, och det märktes att hon var riktigt glad för min skull… hon såg nog hur jag lös av lycka!

När jag kom hem hade Micke under tiden byggt färdigt staketet på den sidan där hyllan skulle stå.

Och så bra det blev när jag kom hem med den! Hyllan, krukorna, ljuslyktan, fatet, hinken, mjölkkannorna; allt för bara 500 spänn!!!! … och när trädäcket är helt klart, kommer det att bli sååååå mysigt och ombonat! Bara lite mer staket, trappa och bänk kvar att bygga!

En sådan underbar avslutning på en tuff och intensiv tenta-vecka!!

/Kram

Efter piren, avnjöt vi en skön stund i relaxen på hotellet. Givetvis skulle jag, som den goda frun, följa med min man in i bastun, trots att de flesta vet, att det är en av de grejorna jag tycker mindre om. När vi gick dit, mötte vi en naken man ståendes i duschutrymmet utanför bastun, som också var på väg in! Han såg väldigt överrumplad ut. Micke frågade därför den, vilket det visade sig vara då han inte kunde förstå när Micke talade svenska, tyske herren på engelska om utrymmet var både för kvinnor och män och herren verkade instämma. Okej, lite obekvämt för både mig och gubben, men ja, ja, vi gick in allihop och satte oss.

Efter att jag suttit med Micke och tysken en stund inne i bastun, kände jag att jag nu snart inte längre fick någon luft längre, jag gick ut, och Micke gjorde mig följe… tysken också faktiskt. Jag skulle sedan gå in i ett annat utrymme som Micke hittat för att duscha, och Micke följde efter för att räcka mig mina kläder, som jag gick ifrån. Nej, tysken följde inte med! Men där möttes vi av en kvinna som också skulle duscha, och Micke vände sig om och gick tillbaka till det förra duschutrymmet där vi bastade. Jag bestämde mig för att duscha uppe på rummet istället, så jag gick efter Micke och kvinnan kom hack i häl efter mig. Hon träffade den nakne tysken och de började prata med varandra. Aha, man och fru….

Därför, när jag gick ut i korridoren från relaxen, tittade jag på dörren in till relaxavdelningen, för jag tyckte det verkade lite konstigt. Och visst!, på den dörren som VI gått in genom stod ingenting, men däremot stod det givetvis ”Damer” på den andra dörren längre bort… den dörren som då ledde till kvinnornas duschar och bastu… ja, ja, så klart!! Ha, ha, typiskt oss, tro f-n att tysken blev överrumplad när jag kom in bakvägen in till herrarnas, och kvinnan blev överrumplad när Micke kom in bakvägen till damernas.

I alla fall, i morse ställde vi klockan på 09.00 för att avnjuta den efterlängtade hotellfrukosten. Åååååh, det var så gott att bara gå fram och ta vad man ville och sedan bara gå och lämna det efter sig!!! Bullar, äggröra, bacon, juicer, yoghurtar, flingor, kokta ägg, you name it!!!

Efter att vi gjort oss i ordning, och Micke traditionsenligt borstat tänderna med Camillas rosa gamla tandborste, styrde vi vår kos till underbara Gränna!

På vägen dit körde vi inom Gränna Glasbruk och några andra små söta sevärdheter, lite slott å sånt. Tog en dricka med vyn över Visings ö.

Och Gränna… Mmmmm, en sådant fantastiskt sommarställe. Vi mös i en underbart mysig liten polkagris-by, med mycket små krims-kramsbutiker, restauranger, fik, polkagrisfabriker och söta träbebyggelser. Turister i mängder, motorcyklar och husvagnar.

På vägen hem, svängde vi inom Jönköpings stolthet, A6, nej, detta är inte ett pappersformat, utan ett STORT köpcenter! Vi hade ju lovat att köpa en skiva till Matteu, så på detta vis lyckades jag få in Micke på ett köpcenter Alla knep är bra, utom de dåliga!

När vi kom hem, gick vi ner till piren för att ta lite dricka i solen. Kyckling som man är, var det ju SVINKALLT i blåsten och skuggan. Jag passade på att beställa en varm kopp kaffe, för att värma mig… dumt gjort. När vi sedan satte oss i solen inne på en servering, fick vi flytta ut, för det blev ju SUPERVARMT, och där satt jag med en kaffe och Micke med en kopp te… näääää, en öl givetvis.

På eftermiddagen hämtade vi vår champagne vi haft på kylning nere i hotellbaren, packade med oss filt och glas, och gick ner och satte oss på stenarna vid vattnet. Det var jättemysigt och vi hade det jätteroligt medan champagnen påverkade oss på sitt vis!

Vi avslutade vår ”ute”-kväll på Jensens… God mat för en billig peng, och sedan bar det upp till hotellet. Här sitter vi nu, Micke på balkongen, pratandes med Per i telefon och jag inne, skrivandes på bloggen.

Det blir nog en tidig kväll, tänkte jag skriva, men nu är visserligen klockan redan halv elva. Ja, vi kommer säkert somna gott efter en så underbart händelserik dag!!!

/Kram

Barnen var lämnade, och vi var färdigpackade och startade vår resa mot Jönköping… en helg på tu man hand!

Vi skulle stanna för att tanka och äta lunch på vår väg till Jönköping. Medan Micke bara skulle tanka bilen snabbt, passade jag på att springa över till M´c Donalds för att köpa lunch, allt för att det skulle gå så fort som möjligt….

… Facit: Åk aldrig, och då menar vi ALDRIG till Örkelljunga!!!!!! Sicken håla!!! Här har man lyckats att placera alla sengångare på ett och samma ställe!!! Våran planerat snabba paus, blev inte så kort som vi hoppats på! Jag skulle beställa en snack-box med en stor cola. Tjejen som expedierade mig beklagade att de stora coca-cola storlekarna var slut, men att det inte borde göra mig någonting, då det är fri påfyllning. Ja, men jag ska ha maten med mig och äta i bilen medan vi kör, förklarade jag. Hon rekommenderade istället snack-boxen, med meny på den, dvs pommes och mellan läsk och två valfria dippor… det skulle bli samma pris, dvs 80 kr…

-Okej, svarade jag, då tar jag den!, och hon knappade in ordern.

- 92 kr tack!

- What? Hur steg det helt plötsligt med 12 kronor? Jag tittade på kvittot och såg att jag fått betala 12 kr för dipporna… som skulle ingå i menyn…

- Ja, jag vet inte, jag brukar inte stå i kassan i vanliga fall…. Jag kan faktiskt inte svara på varför det kostade extra…

… och så står hon kvar och väntar…….

… och jag står kvar och väntar för att hon ska agera på något sätt, men inte. Där står hon med helt tom blick i ansiktet och väntar på att jag bara ska infinna mig i hennes förklaring och betala!!!

- Då får du faktiskt se till att fråga någon som kan svara på varför jag nu helt plötsligt måste betala för dipporna som ingår i priset!!! Den stackars tjejen knatade iväg. Det visade sig att det bara var vissa dippor som ingick, och givetvis inte de som jag hade valt!!!! Va f-n skit samma!!! Här är 92 spänn!!!

… under tiden irriterar Micke sig över kvinnan som tankade framför honom, och som sedan, när hon ska gå in och betala, antagligen passar på att utföra andra sysslor samtidigt… MED SIN BIL STÅENDES KVAR VID PUMPEN!!!!

I alla fall… vägen till Jönköping är inte rolig:

… träd, träd och åter träd. Vi satt och klippte med ögonen båda två, tills Micke föreslog att vi skulle pausa:

Efter detta, hade vi piggnat till och styrde de sista 10 milen fram.

… och äntligen kom vi fram: Familjen Erikssons Cityhotel i Jönköping:

… och upp på rum 401, efter att Micke charmat till sig ett rum med balkong och bra utsikt:

… med utsikten över Vättern:

Därefter gick vi ner till centrum och vidare till hamnpiren. Mmmmm, helt underbart! Och sicket väder! Vi gick förbi en dörr som en tjej öppnade och röken vällde ut… det var där dom rökte/grillade räkorna!

Vi hittade ett bord på en restaurang vid vattnet:

… och vi åt kalvfilé Oscar!

/Kram

Omvärldsanalys! Den jobbigaste kursen hittills, åtminstone mentalt! När vi började kursen kände jag med en gång att jag verkligen hade mycket att lära inom detta ämne, då jag inte haft något intresse för detta tidigare. Men det skulle ju bli lugnt, för det var trots allt något som var svart på vitt, precis som jag vill ha det! Jag måste så här i efterhand faktiskt erkänna att det var ett jätteintressant ämne!!

Sedan blev det dags för grupparbete. Föreläsaren delade medvetet in oss i stora grupper, vår grupp blev sex och till en början kändes det bra. Efterhand vi satt och planerade vilket företag vi skulle omvärldsanalysera om och hur vi skulle lägga upp grupparbetet, kändes det med en gång att gruppen skulle få det trögt med samarbetet. Vi enades slutligen om MAX Hamburgerrestaurang. Men när inte alla är på samma våglängd och inte engagerar sig lika mycket som sina klasskamrater, blir det trubbel. När det visar sig att den ene i gruppen varken dyker upp när han ska, eller hör av sig alls, och när den som skulle vara sammanställaren visar sig bli totalt oengagerad, och prioriterar allt annat före, sätter det resten av gruppen lite på kant. Han försvarade sig med:

- ”Det är lugnt, det är tre veckor kvar….”

- ”Det är lugnt, det är två veckor kvar…”

När jag sedan pratar med honom fyra dagar innan redovisningsdagen, och ber honom skicka ut den förbannade sammanställningen så att vi ska hinna med att göra en röd tråd genom arbetet och analysera det: får jag till svar:

- ”Det är lugnt, jag skickar ut en sammanställning imorgon, jag är på väg till en pokerturnering nu, så då har vi ju hela helgen på oss att jobba med det, innan det ska lämnas in och redovisas på tisdag…”

Nej!! JAG har inte hela helgen på mig att sitta med grupparbetet, för det finns de som bokat in annat i helgen, och dessutom vill man kanske lägga lite krut på sitt individuella arbete som också ska lämnas in samtidigt.

De flesta i gruppen kände som jag, detta var katastrof… Inte nog med att det var meningen att det skulle bli mycket viljor med så stora grupper, men detta blev ju ett skämt. Jag mådde SÅ dåligt efter redovisningen, för det var verkligen kasst. Vi satt mer eller mindre och läste innantill i våra papper. Sååå himla dåligt. Jag har nog aldrig gjort ett så dåligt arbete. Nu ville de flesta av oss inte höra talas om MAX mer, det stod oss upp i halsen. Och så glada vi blev när kursen äntligen var slut… Låt oss börja på nästa kurs, så vi kan lägga denna bakom oss!

En vecka efter utlovad betygsdag, fick jag äntligen mailet jag väntade på. Helt j-vla otroligt! Betyget i Omvärldsanalys blev VG!!!… och detta trots världens sämsta grupparbete.

- Innehållet i grupparbetet var bra, tydligen betygsattes inte redovisningen, eller också kände föreläsaren till vår situation.

- Min närvaro och engagemang på lektionerna var bra.

- Mitt individuella arbete var också bra.

Totalt 75 poäng av 100 möjliga. Jag blev jätteglad, och kan verkligen med en lättnadens suck lägga Omvärldsanalys bakom mig.

Och det är så himla lustigt… när jag pratade med Sandra för ett tag sedan, påpekade hon för mig att jag vid varje tillfälle när jag ska påbörja en ny kurs, säger att ”det inte är mitt område”, och lik förbannat har det gått bra varje gång.

Nu ger jag mig på Affärsekonomi… mmmm, bokföring… Ja, vi får se… jag säger som de gör i pokerbranschen: jag går givetvis ”all in”!

(… men Ni kan ju tro att jag är dödsnyfiken på vad mina grupparbetskamrater fick i betyg.)

Kram

När jag i december månad köpte min Iphone tänkte jag: Så himla bra, då kan jag nu börja blogga direkt från mobilen! Problemet var bara att jag inte fick det det att fungera… nja, sanningen var snarare att jag inte visste hur man skulle göra. Men hör nu och häpna:

Det förra inlägget, var skrivet av min arbetskamrat… VIA MIN MOBIL!!!!  Tack Camilla W, för att du tog reda på, och visade mig hur man skulle göra! Så nu får vi se om jag kommer att blogga oftare, det kanske förväntas, nu när jag kan!

Kan även meddela att jag idag fått displayen på min telefon lagad. För två veckor sedan tog jag med mig mobilen på toa… planerade att sitta där lite längre än vanligt. När jag var klar och skulle tvätta händerna lade jag telefonen på toapappershållaren så länge. När jag sedan skulle ta den, tappar jag den rätt ner på klinkergolvet. Jag har förvisso tappat telefonen ett par gånger tidigare, men alltid lyckats rädda kraschen med min fot… denna gången gick det inte! 600 sura pengar kostade det mig idag i alla fall, men vad gör man. Nu ska jag hålla ordentligare i min telefon!!

/Kram

Ja jobbar o jobbar men man blir kanske klar någon gång